<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Anark</title>
	<atom:link href="http://anark.motpol.nu/?feed=rss2" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://anark.motpol.nu</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Tue, 09 Mar 2010 18:48:36 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Annus mirabilis</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=113</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=113#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Jun 2007 10:07:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[(meta-)politiskt]]></category>
		<category><![CDATA[metabloggigt]]></category>
		<category><![CDATA[personligt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=113</guid>
		<description><![CDATA[Ett år av svart reaktion, vit kulturkonservatism och rödbrun ”fascism” med ”Anarken”. Så här började det.Vad säger man. Homo sum, nil humanum etc.? Jag har dock kommit fram till en del viktiga slutsatser här, låt oss inte sätta vårt ljus under skäppa.”Anark” betyder självfallet inte ”senjüngerian” eller något annat dogmatiskt spektakel &#8212; den allra sorgligaste [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ett år av svart reaktion, vit kulturkonservatism och rödbrun ”fascism” med ”Anarken”. <a href="http://anark.motpol.nu/?p=4" target="_blank">Så här</a> började det.Vad säger man. Homo sum, nil humanum etc.? Jag har dock kommit fram till en del viktiga slutsatser här, låt oss inte sätta vårt ljus under skäppa.”Anark” betyder självfallet inte ”senjüngerian” eller något annat dogmatiskt spektakel &#8212; den allra sorgligaste skriftfetischistiska missuppfattningen. Anarken bestämmer ovillkorligen själv vad det betyder och vilka samvetets inre plikter och lojaliteter det medför. Det betyder alltid frihet, nämligen att tycka, tänka och skriva vad man vill, beblanda sig med vilka människor man vill, samt läsa och länka till vilka internetsidor man vill. Det betyder i föreliggande fall total eklekticism samt likgiltighet, nej vämjelse, inför de rådande intellektuella tabukomplexen (”antifascismen”), för att inte tala om den medlöpare- och angivarekultur som dessa strukturer medför, vilken förstör själar.Resultatet har varit, det medges, en vacklande och inkonsekvent hållning i detaljfrågor &#8212; en direkt följd av den inre Anarkin. En vacklande <em>inre</em> hållning åtminstone; jag är lite osäker på hur mycket av mina inre övervägningar som egentligen kommit fram i det yttre, då mitt skrivande har varit osystematiskt och mestadels hämtat kraft i det emotionella. Men man kan aldrig två gånger stiga ner i samma flod. Man kan däremot följa floder, mot havet eller källan. Jag följer dem alltid mot källan.
<p align="center">*</p>
<p>Anarkin är den inre friheten, andens frihet, individens integritet oavhängigt yttre maktförhållanden. Någon annan frihet existerar däremot inte och kommer aldrig att existera i sinnevärlden. Den yttre verkligheten existerar och ger oavbrutet empiriskt för handen: <em>Det finns ingen yttre frihet</em> <em>och inga maktvacuum</em>. Vi har endast att identifiera vilka maktförhållanden som är de bästa för människorna (ordning, stat, folkgemenskap), samt vilka <em>reella</em> <em>förutsättningar</em> som existerar för dessa &#8212; och därefter arbeta i enlighet med dessa förutsättningar, hur usla och hopplösa de än är. Detta innebär en grundläggande, kanske <em>den</em> grundläggande moraliska fordran, åtminstone har det gjort det för mig. Att <a href="http://caveforspositionnr3nyasvartafanor.blogspot.com/2007/06/tage-lindbom.html" target="_blank">vända bort blicken</a> eller ta sin tillflykt till de ansvarslösa och djupt destruktiva liberalvänsterfantasierna har inte varit tillåtet <em>därför att det innebär att man överger de svaga</em>.(Carl Schmitt kom för övrigt med tiden att betrakta Ernst Jünger som verklighetsflykting. Beaktas bör dock att Jünger redan i trettioårsåldern hade upplevt verklighet som skulle räcka till för ett par hundra av oss andra; Jünger hade så att säga förtjänat privilegiet att i mogen ålder koncentrera sig på myten och den inre världen framför de alltmer bleka, gråsiktiga och inifrån ruttnande politiska realiteterna.)Fri från sig själv blir man däremot inte, så Anark man nu en gång är (där krävs radikalare verktyg och metoder, andliga eller materiella). Trötthet, brist på kämpaglöd och en innerlig lust till tystnad beträffande världsliga spörsmål, ja kanske beträffande spörsmål överhuvudtaget, behärskar mig tämligen konstant sedan en tid tillbaka. Det har möjligen gått att utläsa av de senaste månadernas inlägg som mest har bestått av andra människors texter och bilder (och emellanåt tenderat åt det mörkare hållet). I och med detta fatala inre tillstånd, över vilket jag till min skam saknar kontroll, betraktar jag härmed, efter ett års tjänst, min plikt gentemot den havererade nationalstaten som suspenderad tills vidare.*Tack till <a href="http://nordiskaforlaget.se/" target="_blank">Nordiska Förlaget</a> för generöst bloggutrymme samt tålamod med mitt ofta långt ifrån nordiska fokus. Tack till mina bloggkollegor och vänner på motpol.nu. Tack till läsare och kommentatorer.Tja, kanske kommer jag tillbaka, kanske inte. Om jag inte misstar mig kommer det däremot snart lite mer av <a href="http://anark.motpol.nu/?p=117" target="_blank">Lugudek</a> i tryckt form, bl.a. en dikt från hans mytomspunna ungdomsproduktion. Ni lär höra om detta.* De som låtit sig inspireras av denna blogg omgrupperar däremot och fortätter framåt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=113</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Loke. Hekate. Hestia.</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=120</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=120#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 18 Jun 2007 15:31:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[metafysiskt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=120</guid>
		<description><![CDATA[Loke. Spelet.
— Loke. Spelar du det här Spelet?
Hans hår flammade men hans väldiga ögonbryn, kaotiska liksom hårsvallet, var askgrå.
— Jag spelar alla spel, eller har spelat åtminstone, men det var länge sedan nu. Du avser männens spel om kvinnor. Inte kvinnornas spel om män eller de andra varianterna. Självfallet spelar jag det. Men det var [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Loke.</strong> Spelet.</p>
<p>— Loke. Spelar du det här Spelet?</p>
<p>Hans hår flammade men hans väldiga ögonbryn, kaotiska liksom hårsvallet, var askgrå.</p>
<p>— Jag spelar alla spel, eller har spelat åtminstone, men det var länge sedan nu. Du avser männens spel om kvinnor. Inte kvinnornas spel om män eller de andra varianterna. Självfallet spelar jag det. Men det var länge sedan nu. Det är för övrigt ett spel som det sällan går att spela med någon finess.</p>
<p>— Det har kommit en bok om Spelet, har du läst den? Hade du kanske till och med ditt finger (eller andra kroppsdelar) med i den bokens tillkomst?</p>
<p>— Nej. Jag föredrar Boccaccio.<br />
<strong> </strong></p>
<p><strong>Hekate.</strong> Trevägskorsningen.</p>
<p>— Hekate. Var är den fjärde vägen, den vill jag gå. Ingen av dessa usla allmänna vägar behagar eller anstår mig.</p>
<p>Där satt en gumma på en mjölkpall som han inte hade lagt märke till tidigare. Hennes ansikte var gammalt som årstiderna, hennes hud var näver. Men hennes hår var svart.</p>
<p>— Du vill den fjärde vägen, säger du. Den hör inte till mitt ansvarsområde, men jag kunde visa dig den. Men vad är det som säger att du inte kommer att bli missnöjd även med den och vill en femte, och sedan en sjätte och så vidare tills dess du uppdagat skapelsens alla fördolda vägar, sett och förkastat gudarnas alla hemligheter, och endast mörker och aska återstår dig i jordarnas och himlarnas krets?</p>
<p>— Jag vill den fjärde vägen.<br />
<strong> </strong></p>
<p><strong /></p>
<p><strong>Hestia.</strong> Hem.</p>
<p>— Hestia, jag vill hem. Var är mitt hem.</p>
<p>Hon tog min hand.</p>
<p>— Härdens eld värmer dig inte, men jorden bränner dina fötter. Havet och himlavalvet är ditt hem. Döden är ditt hem.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=120</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Några vänsterlänkar</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=118</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=118#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 12 Jun 2007 06:47:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[(meta-)politiskt]]></category>
		<category><![CDATA[excerpter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=118</guid>
		<description><![CDATA[Jean Bricmont i FiB Kulturfront
De flesta människor föredrar att höra om hur respekt, familjevärden och fosterlandskärlek ska återupprättas framför att bli tillsagda att deras privata tankar om kvinnor, utlänningar eller homosexuella, som förvisso kan vara politiskt inkorrekta, är skulden till olika slags fasor.
Enn Kokk på nationaldagen
Ett samhälles bestånd och vidareutveckling vilar, i formell och självfallet fundamental [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.fib.se/visa_kors_info.asp?Sidrubrik=Startsida%20(ettan)&#038;e=e001&#038;DocumentId=154&#038;Avdelning=016&#038;Meny=002" target="_blank">Jean Bricmont i FiB Kulturfront</a></p>
<blockquote><p>De flesta människor föredrar att höra om hur respekt, familjevärden och fosterlandskärlek ska återupprättas framför att bli tillsagda att deras privata tankar om kvinnor, utlänningar eller homosexuella, som förvisso kan vara politiskt inkorrekta, är skulden till olika slags fasor.</p></blockquote>
<p><a href="http://enn.kokk.se/?p=1010" target="_blank">Enn Kokk på nationaldagen</a></p>
<blockquote><p>Ett samhälles bestånd och vidareutveckling vilar, i formell och självfallet fundamental mening, på de rättigheter vi har som medborgare. Men jag tror också, att ett sådant medborgarperspektiv är för endimensionellt, att det inte är tillräckligt för att förklara, vad det är för något som binder oss människor samman till en samhällsgemenskap.</p></blockquote>
<blockquote><p>När vi tänker på det här landet, Sverige, där vi lever, finns det väldigt mycket annat än allmän rösträtt, pressfrihet och så vidare som gör att vi känner oss hemma just här:</p>
<p>”Skogen, sjöarna, havet, allemansrätten (åtminstone än så länge), musiken, litteraturen, konsten. Vi har faktiskt en hel del att känna kärlek till”, skrev min gamle vän Hans O Sjöström i ett inlägg här på bloggen i mars förra året.</p>
<p>Det är så sant. Självklart finns det lika vacker natur också i andra länder. Men det hindrar inte, att det, när vi nu bor just här i Sverige &#8211; och det gäller även mig som har levt mina första levnadsår i Estland &#8211; finns anledning att slå vakt om just de kvaliteter och värden, som utmärker det här landet.</p></blockquote>
<p><a href="http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,1087560,00.html" target="_blank">Jan Myrdal i AB på nationaldagen</a></p>
<blockquote><p>Om staten har jag talat, dess historia och lagar men också om det traditionellt ideologiska som sitter oss i bakhuvudet och präglar vårt språk och det tillsynes helt privata i vår svenska folkkulturs tradition. Sammantagna bidrar de till att forma vår nationalitet.<br />
Låt oss avsluta med ett fyrfaldigt leve för det svenska folket, dess svenska nation, vår hembygd!</p></blockquote>
<p>Utöver detta rekommenderas <a href="http://engelbrekt.wordpress.com/" target="_blank">Engelbrekt Engelbrektsson</a>, och för den som gillar lite hårdare tag Michel Rienzis nya engelskspråkiga blogg <a href="http://communistrevolutionaryactionparty.blogspot.com/" target="_blank">Communist Revolutionary Action Party</a>. Läs även <a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=478" target="_blank">Oskoreis debatt</a> med bloggaren <a href="http://dialektiken.wordpress.com/" target="_blank">dialektiken</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=118</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Thich Quang Duc</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=112</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=112#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 11 Jun 2007 05:59:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[(meta-)politiskt]]></category>
		<category><![CDATA[historiskt]]></category>
		<category><![CDATA[metafysiskt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=112</guid>
		<description><![CDATA[Utöver weblogg Oskorei, som startade på ett betydelsemättat datum, minns vi idag bodhisattva Thích Quảng Đức (Thich Quang Duc).

 ? 1897 &#8212; 11 juni 1963
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p align="left">Utöver <a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=483" target="_blank">weblogg Oskorei</a>, som startade på ett betydelsemättat datum, minns vi idag bodhisattva <a href="http://www.quangduc.com/BoTatQuangDuc/index-englishpage.html" target="_blank">Thích Quảng Đức</a> (<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Th%C3%ADch_Qu%E1%BA%A3ng_%C4%90%E1%BB%A9c" target="_blank">Thich Quang Duc</a>).</p>
<p align="center"><img title="Thich Quang Duc" alt="Thich Quang Duc" src="http://img523.imageshack.us/img523/2590/htquangducchandungjw9.gif" /></p>
<p align="center"> ? 1897 &#8212; 11 juni 1963</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=112</wfw:commentRss>
		<slash:comments>15</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ondskans blommor (och lövruskor)</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=111</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=111#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 31 May 2007 13:55:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[(meta-)politiskt]]></category>
		<category><![CDATA[konst]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=111</guid>
		<description><![CDATA[Den främste koloristen i den europeiska konsthistorien kan ha varit Emil Nolde (1867&#8211;1956). Nolde var övertygad anhängare av den herderska synen på konstens organiska autenticitet och djupa nationella rötter, av tron på en egen väg för den tyska konsten, utstakad av ödet. För Nolde och andra tyska expressionister sträckte sig dessa rötter inte så mycket via den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den främste koloristen i den europeiska konsthistorien kan ha varit <a href="http://www.artcyclopedia.com/artists/nolde_emil.html" target="_blank">Emil Nolde</a> (1867&#8211;1956). Nolde var övertygad anhängare av den <a href="http://sv.metapedia.org/wiki/Johann_Gottfried_Herder" target="_blank">herderska</a> synen på konstens organiska autenticitet och djupa nationella rötter, av tron på en egen väg för den tyska konsten, utstakad av ödet. För Nolde och andra tyska expressionister sträckte sig dessa rötter inte så mycket via den idag så omhuldade tyska romantiken som via högmedeltidens och renässansens särpräglade mästare.</p>
<p>Medlem av <a href="http://sv.metapedia.org/wiki/NSDAPs_partiprogram" target="_blank">NSDAP</a> från tjugotalet fick han likväl måleriförbud 1941 på grund av sin urartade stil. Oförmögen att sluta måla gick han då över till akvarell, för att grannarna inte skulle känna lukten av färg och anmäla honom till Konstfrämjandet.</p>
<p> </p>
<p><img src="http://img405.imageshack.us/img405/6970/noldeqg4.jpg" />         <img src="http://img466.imageshack.us/img466/5967/emilnoldeblumensn2.jpg" />       <img src="http://img527.imageshack.us/img527/2306/nolde3vd6.png" />      <img src="http://img253.imageshack.us/img253/4356/nolde2eh6.jpg" /></p>
<p align="center">*</p>
<p>Nedan en yngre samtida med Nolde, inte lika framstående kolorist, men inte så bottenlöst usel som det ofta hävdas, väl? I denne målares umgänge gör sig dock den välbekanta tyska träsmaken oftast påmind. Det ligger nära till hands att misstänka att de herderska rötterna här ville ta vägen framförallt via alla måleriska träbockars stora skyddspatron, Albrecht Dürer. Det är varken en lätt väg att följa eller en särkilt bördig jordmån.</p>
<p> <br />
<img src="http://img527.imageshack.us/img527/2600/hitlersart089dp0.jpg" /></p>
<p>Den hågade kan bilda sig en egen uppfattning i <a href="http://www.geocities.com/twohourbreaks/ArtGallery1.html" target="_blank">The Adolf Hitler Art Gallery</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=111</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Anark i tidningen Kulturen</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=117</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=117#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 23 May 2007 15:00:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[litteraturhistoriskt]]></category>
		<category><![CDATA[metabloggigt]]></category>
		<category><![CDATA[poesi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=117</guid>
		<description><![CDATA[Enligt uppgift &#8212; jag befinner mig som vanligt på luffarstråt och kan inte bekräfta eller dementera för närvarande &#8212; har Tidningen Kulturen i sitt senaste nummer (nr. 13) publicerat Anarkens uppgörelse med den poetiska tidsandan, inkarnerad i Malte Perssons Dikter. Tag och läs. &#8212; Nu tillgänglig här. &#8212; Och diskuterad här.P.S.: Läs medelmåtteideologens försvar för den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Enligt uppgift &#8212; jag befinner mig som vanligt på luffarstråt och kan inte bekräfta eller dementera för närvarande &#8212; har <a href="http://www.tidningenkulturen.se/">Tidningen Kulturen</a> i sitt senaste nummer (<a href="http://www.tidningenkulturen.se/filer/Kulturen_nr13_2007_ettan.pdf" target="_blank">nr. 13</a>) publicerat Anarkens uppgörelse med den poetiska tidsandan, inkarnerad i <a href="http://www.apolloprojektet.com/" target="_blank">Malte Perssons</a> <em><a href="http://www.apolloprojektet.com/2007/03/recensioner-av-dikter/" target="_blank">Dikter</a></em>. Tag och läs. &#8212; Nu tillgänglig <a href="http://www.tidningenkulturen.se/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=1516&amp;Itemid=57" target="_blank">här</a>. &#8212; Och diskuterad <a href="http://www.apolloprojektet.com/2007/05/tidsanda-och-poesi/" target="_blank">här</a>.P.S.: Läs medelmåtteideologens försvar för den jämlika litteraturen i AB idag (<a href="http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,1078218,00.html" target="_blank">25/5</a>). ”En gäst är inte välkommen till bordet: geniet.” No shit.[<em>Red.</em> den 13 okt 2007: »Medelklassen har äntligen fått makt. Och det skrämmer de gamla eliterna.» <a href="http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_17283137.asp" target="_blank">Peter Gudmundson</a> bekräftar det jag alltid misstänkt: liberaler tror verkligen på allvar att de lever i slutet av sjuttonhundratalet.]</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=117</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Derek Walcott, ”Preparing for Exile” (Förberedelse för exil)</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=109</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=109#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 May 2007 12:13:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[excerpter]]></category>
		<category><![CDATA[poesi]]></category>
		<category><![CDATA[översättningar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=109</guid>
		<description><![CDATA[Why do I imagine the death of Mandelstam
among the yellowing coconuts,
Why does my gift already look over its shoulder
for a shadow to fill the door
and pass this very page into eclipse?
Why does the moon increase into an arc-lamp
and the inkstain on my hand prepare to press thumb-downward
before a shrugging sergeant?
What is this new odour in [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Why do I imagine the death of Mandelstam<br />
among the yellowing coconuts,<br />
Why does my gift already look over its shoulder<br />
for a shadow to fill the door<br />
and pass this very page into eclipse?<br />
Why does the moon increase into an arc-lamp<br />
and the inkstain on my hand prepare to press thumb-downward<br />
before a shrugging sergeant?<br />
What is this new odour in the air<br />
that was once salt, that smelt like lime at daybreak,<br />
and my cat, I know I imagine it, leap from my path,<br />
and my children’s eyes already seem like horizons,<br />
and all my poems, even this one, wish to hide?</p>
<p align="center">*</p>
<p>Varför fantiserar jag om Mandelstams död<br />
bland dessa gulnade kokosnötter,<br />
varför ser sig min gåva redan om över axeln<br />
efter en skugga som ska fylla dörren<br />
och förmörka själva denna sida?<br />
Varför växer månen till en strålkastare<br />
och bereder sig bläcket på min hand att pressa ner tummen<br />
inför en likgiltig konstapel?<br />
Vad är det för en ny arom i luften<br />
som nyss var salt, som doftade av kalk i gryningen,<br />
och min katt, jag vet jag inbillar mig det, hoppar ur min väg,<br />
och mina barns ögon ter sig redan som horisonter,<br />
och alla mina dikter, även denna, vill gömma sig?</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=109</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dopplereffekt &#8211; Yes. (?)</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=114</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=114#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 11 May 2007 17:27:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[musik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=114</guid>
		<description><![CDATA[Vi kan väl lika gärna följa videotrenden som råder på motpol.nu, fredagen och helgen till ära. Oklarhet tycks råda om huruvida detta för mig närmast proustska spår verkligen är av Dopplereffekt. Visst låter det lite franskt?
[gv data="uqKcN1XU-KM"][/gv]
Nedan om Doppplereffekt, från skivbolaget Gigolo Records’ hemsida. Fast låt er inte luras, mystiken, anonymiteten och de begränsade vinylupplagorna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vi kan väl lika gärna följa videotrenden som råder på motpol.nu, fredagen och helgen till ära. Oklarhet tycks råda om huruvida detta för mig närmast proustska spår verkligen är av <a href="http://www.gigolorecords.com/data.pl?release=Gigolo32mp3" target="_blank">Dopplereffekt</a>. Visst låter det lite franskt?</p>
<p>[gv data="uqKcN1XU-KM"][/gv]</p>
<p>Nedan om Doppplereffekt, från skivbolaget <a href="http://www.gigolorecords.com/data.pl?release=Gigolo32mp3" target="_blank">Gigolo Records</a>’ hemsida. Fast låt er inte luras, mystiken, anonymiteten och de begränsade vinylupplagorna är förstås bara ännu en variant av marknadsföringsteknik i <em>Kali Yuga.</em> Projektet tycks vara att identifiera med <a href="http://drexciyaresearchlab.blogspot.com/2006/04/fascist-state.html" target="_blank">Gerald Donald/Drexciya</a>.</p>
<blockquote><p>Dopplereffekt are one of the strangest and most mysterious units of the contemporary electronic music scene. There are no interviews and hardly any live appearances. Nobody really knows who they are, their releases have so far only been available on limited vinyl on Dataphysix/Detroit. The composers hide behind strange German pseudonyms whereas the songtitles and lyrics are in English and make up a strange mixture of scientific, sexually explicit and political allusions. [...] <a href="http://anark.motpol.nu/?p=40" target="_blank">DJ Hell</a> managed to make contact with the Dopplereffekt headquarter in Detroit and made it possible for his International Deejay Gigolo Records to release the collected works of Dopplereffekt on double 12‘‘+ 7‘‘ as well as for the first time on CD under the title &#8221;Gesamtkunstwerk&#8221;.</p>
</blockquote>
<p>Brasklapp: Anarken tar egentligen numera avstånd från modern musik, betrakta detta som ett återfall.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=114</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Lesefruchte: Eric Hobsbawm i London Review of Books</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=106</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=106#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 05 May 2007 12:56:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[(meta-)politiskt]]></category>
		<category><![CDATA[excerpter]]></category>
		<category><![CDATA[historiskt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=106</guid>
		<description><![CDATA[Den marxistiske historikern Eric Hobsbawn recenserar böcker om brittiska kommunister (Raphael Samuel, The Lost World of British Communism; Kevin Morgan et al., Communists and British Society 1920–91; Kevin Morgan, Bolshevism and the British Left, Part One: Labour Legends and Russian Gold) i London Review of Books 26/4.
Lenin’s ‘vanguard party’ of Marxist cadres, disciplined and ideally [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den marxistiske historikern <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Eric_Hobsbawm" target="_blank">Eric Hobsbawn</a> recenserar böcker om brittiska kommunister (Raphael Samuel, <a href="http://books.guardian.co.uk/reviews/history/0,,1967951,00.html" target="_blank"><em>The Lost World of British Communism</em></a>; Kevin Morgan et al., <a href="http://www.ipgbook.com/showbook.cfm?bookid=1854891456" target="_blank"><em>Communists and British Society 1920–91</em></a>; Kevin Morgan, <em>Bolshevism and the British Left, Part One: </em><a href="http://www.lwbooks.co.uk/books/archive/labour_legends.html" target="_blank"><em>Labour Legends and Russian Gold</em></a>) i <a href="http://www.lrb.co.uk/v29/n08/" target="_blank">London Review of Books 26/4</a>.</p>
<blockquote><p>Lenin’s ‘vanguard party’ of Marxist cadres, disciplined and ideally full-time, his ‘professional revolutionaries’, was the most formidable political invention of the 20th century. Its impact on the history of that century was extraordinary. Some thirty years after Lenin arrived at the Finland Station, parties of this type ruled over one third of the world’s population. By dint of following the Leninist model, small groups were able to punch far above their weight, while in the right historical circumstances, their structure afforded them enormous potential for expansion and, indeed, state-building. [...]</p>
<p>How modest the numbers were is often forgotten. When Tsarism fell in 1917 Bolshevik membership in Russia was estimated at ten thousand, of whom three thousand were in the capital. (In 1914 the St Petersburg membership had been barely five hundred.) In November 1940, less than four years before it took power in Belgrade, the Yugoslav Communist Party had six thousand members; at its lowest point, in 1932, it had counted barely two hundred. [...]</p>
<p>Who were they, the members of such parties? What, if anything, distinguished them from those who did not join? How different were their expectations and attitudes? Until the fall of the Berlin Wall these questions were asked and answered chiefly by impassioned anti-Communists, many of them breast-beating former devotees of the <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_God_That_Failed" target="_blank">God That Failed</a>. With some notable exceptions &#8212; <a href="http://fr.wikipedia.org/wiki/Annie_Kriegel" target="_blank">Annie Kriegel</a> was one &#8212; they wrote works of condemnation, warning and fear rather than understanding and analysis, sometimes based on theories about deviancy and totalitarian personality best forgotten.</p>
<p>[...]</p>
<p>[T]he disintegration of the movement has made possible the current flood of memoir, autobiography and prosopographical research. It is largely the work of former or surviving Party members in the non-Communist world, a disproportonately articulate sample of humanity, on the basis of the gigantic accumulation of biographical source material in the now accessible Russian C[ommunist]P[arty] and, to a lesser extent, Western intelligence archives. Since they are about a movement which has, for practical purposes, ceased to exist in its traditional form, at least in Europe, they are mostly free from the temptations of agitprop and self-justifying polemic, though not of the acids of academic controversy. They probably constitute the rare phenomenon of an obituary literature written from the grave.</p>
<p>[...]</p>
<p>In some respects the British CP, whose claim to historic significance is modest, was similar to other CPs. Its members were overwhelmingly drawn from the pre-existing cultural milieus of the left, liberal, labour, socialist or (in the case of immigrant Eastern Jews or Irish) from those generally sympathetic to rebels.</p>
<p>[...]</p>
<p>Labour leaders as well as Communists expressed enthusiasm for the Soviet Union and its achievements: as late as 1937, Attlee, who didn’t doubt that the USSR was part of the socialist family though its practices were unsuited to Britain, was the only leader of a major social-democratic party associated with Moscow’s celebration of the 20th anniversary of the Soviet Union. In practice, Communists, especially in the workplace, were not seen as rivals but as part of the labour community, even when Labour, anticipating the subsequent Cold War division, had firmly drawn the line between the lefts of ‘democracy’ and ‘dictatorship’. British Communism was thus deeply enmeshed with the long-established labour and socialist movement of the only country in which a massively class-conscious industrial working class formed a majority of the population. As Morgan’s team shows, working-class British autobiographies contain hardly any of the narratives of sudden conversion so common among workers in the first generation of European Marxist social democracy. Overwhelmingly they see Communism issuing out of continuity. CP historians saw themselves both as innovators and as heirs of their radical-liberal and <a href="http://www.wcml.org.uk/group/fabianism.htm" target="_blank">Fabian</a> predecessors. Contrary to the ‘<a href="http://drapeaurouge.free.fr/inter.html#fr" target="_blank">Internationale</a>’, British Communism had no inclination to ‘sweep away the past’; ‘<a target="_blank">du passé faisons table rase</a>’ was not part of its agenda.</p>
<p>[…]</p>
<p>Why has so powerful a socio-political invention as the classical Leninist Party had so relatively brief a career? The extraordinary success of such parties coincided with the first half, the Age of Catastrophe, of the ‘short’ 20th century, an era of world wars, imperial breakdowns, revolutions and wars for national and social liberation, unsuited to the institutions of democratic mass politics in several of the few countries where they operated. After 1949 and the last of their successful revolutions (the Chinese), opposition Communist parties lived on diminishing capital. South Africa was to be their only major achievement. Their main inspiration, an international movement, disappeared with the Chinese-Soviet split. Since the 1960s their chosen constituencey as the agents of social transformation, the industrial working class, has been eroding and fragmenting. They were slow to recognice postwar social changes.</p>
<p>[…]</p>
<p>The classical non-regime Communist party is today almost extinct as a political force in Europe and the Americas, though not in parts of India. There is no real prospect of its revival. Nor, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Communist_Party_of_Nepal_%28Unified_Marxist-Leninist%29" target="_blank">except</a> <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Communist_Party_of_Nepal_%28Marxist-Leninist%29_%281998%29" target="_blank">possibly</a> <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Communist_Party_of_Nepal_%28Marxist-Leninist-Maoist%29" target="_blank">in</a> <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Communist_Party_of_Nepal_%28Maoist%29" target="_blank">Nepal</a> [<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Communist_Party_of_Nepal_%28Unity_Centre%29" target="_blank">sic</a>], have dissident Marxist verisons replaced it. Few if any of the current non-Communist revolutionary or insurrectionary bodies, now mostly ethnic or confessional, look to the Leninist model as they once did. On the other hand, Communist parties survive as state organisations shorn of the old commitment to a centrally state-planned socialism, but, as in China and Vietnam, as extremely effective sponsors of what might be called controlled market economies. Since China is today seen as the exemplar of economic success and the 21st century is likely to provide ample scope for controlled and regulated economies, the post-Communist-state party is not about to fade away. What Lenin would think of it is another question.</p></blockquote>
<p>Jfr <a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=452" target="_blank">Oskorei om Paul Piccone</a> idag.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=106</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ouraken &#8211; Dark Zen (Seppuku chic)</title>
		<link>http://anark.motpol.nu/?p=104</link>
		<comments>http://anark.motpol.nu/?p=104#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 May 2007 01:20:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lugudek</dc:creator>
				<category><![CDATA[(meta-)politiskt]]></category>
		<category><![CDATA[konst]]></category>
		<category><![CDATA[metafysiskt]]></category>
		<category><![CDATA[musik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://anark.motpol.nu/?p=104</guid>
		<description><![CDATA[[gv data="AE20l5FjR9M"][/gv]
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[gv data="AE20l5FjR9M"][/gv]</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://anark.motpol.nu/?feed=rss2&amp;p=104</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
